Om en lugg

Sommaren 2010 började med en lugg som hängde ungefär vid ögonbrynen. Att sätta upp luggen kom då inte på frågan och folk undrade varför. Det enda jag någonsin har haft ett riktigt komplex för är min panna, så där är svaret. Men, värmen kom och man solade vilket innebar att dagtid kunde jag inte ha luggen nere. Sedan började jag även ha den uppe kvällstid för att "tvinga" mig själv att inse att det var faktiskt inte så farligt. Folk tittade inte så konstigt trots allt. Nu är det höst och dra på trissor, jag skiter fullständigt i vad andra tycker och tänker om att jag har den uppsatt/nedsläppt eller hur jag nu har den. Jag reflekterar inte ens över att jag sätter upp den på morgonen.

Min stora fråga nu är: Varför lät jag ett "komplex" styra mig så pass länge? Varför la jag ner så mycket energi på att fokusera på hur "hemskt" det såg ut när jag hade luggen upp? Jösses, jag var konstig i början av sommaren.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0